Nästan alla av oss drabbas någon gång av överansträngningsskador eller traumabetingade skador som kräver rehabilitering. I det akuta skedet kan de kräva vila och begränsad rörelse, men strax därefter fungerar rörelse som en behandlingsform som främjar rehabiliteringen. Vila är sällan en fungerande lösning på längre sikt, eftersom funktionsförmågan och prestationsförmågan börjar minska redan efter ett par veckors inaktivitet. Man bör inte låta besväret göra en alltför passiv. Istället för att se det enbart som en begränsning bör man betrakta besväret som en möjlighet: När en del av kroppen behöver rehabilitering finns det en möjlighet att fokusera på att stärka andra, kanske mindre uppmärksammade, muskelgrupper. I bästa fall kan man alltså efter rehabiliteringsprojektet vara i bättre och mer mångsidig form än före besvärens uppkomst.
Hälsa innebär inte bara att man är smärtfri
Ryggbesvär, axelproblem, smärta i akillessena samt olika vanliga sjukdomar, såsom högt blodtryck eller högt kolesterol, drabbar uppskattningsvis varannan vuxen finländare. Även om vi med största hängivenhet skulle sträva efter en hälsofrämjande livsstil: äta hälsosamt, sova tillräckligt, motionera och meditera regelbundet samt undvika stress så gott vi kan, kan vi ändå inte helt undvika de ovannämnda livsstilssjukdomarna och rörelseorganens besvär. Hög ärftlig risk, mycket stillasittande och en historia av aktiv idrott ser till att besvär uppstår hos nästan alla av oss förr eller senare.
Smärtor och diagnoser är dock inte de faktorer som avgör om man är sjuk eller frisk. En person kan nämligen vara i riktigt god form trots sina besvär. På samma sätt kan en person som enligt papperen är frisk däremot må riktigt dåligt; det vill säga vara i extremt dålig form vad gäller funktionsförmåga och prestationsförmåga. Även om personen hittills har sluppit hälsoproblem är det viktigt att förstå att dålig kondition i sig redan är en av de faktorer som mest hotar framtiden när det gäller sjukdom och för tidig död. Hälsa bör inte definieras som avsaknad av sjukdomar och smärtor, utan som funktionsförmåga, det vill säga hur fullvärdigt ett liv en person kan leva trots sina smärtor och besvär.
Hälsa är funktionsförmåga
För mig är ett viktigt mått på hälsa huruvida jag kan ägna mig åt och göra de saker som jag tycker om. Om besvären blir så allvarliga att jag tvingas ge upp de fritidsaktiviteter och sysslor som ligger mig varmt om hjärtat, anser jag mig själv vara åtminstone till viss del sjuk. Motivationen att rehabilitera mig själv hittar jag just i att återvända till en fritidsaktivitet eller syssla som är viktig för mig. I bästa fall, när det gäller idrottshobbyer, kan rehabiliteringstiden erbjuda en möjlighet att träna sådana färdigheter, muskelgrupper eller rörelsemönster som man inte lagt så stor vikt vid när man tränade som frisk. Efter att ha återhämtat sig från ett besvär kan personen till och med vara i bättre och mer mångsidig form än före besvärets uppkomst.
Rehabiliteringen bör inte avslutas bara för att smärtan har avtagit
Rehabiliteringen avslutas oftast när besvären avtar. Även den fysioterapeutiska rehabiliteringen avslutas som regel när personen uppnår vissa minimikriterier vad gäller rörlighet och muskelstyrka. Men det räcker inte långt. Utan ett långsiktigt engagemang i rehabiliterande övningar som förbättrar muskelstyrka och rörlighet tenderar besvären att återkomma, skillnaderna mellan armar och ben att öka, hållningsproblemen att förvärras och den onda cirkeln att fortsätta. Rehabiliteringen bör alltså inte avslutas när smärtan avtar, utan bör ses som ett projekt för resten av livet. Sett ur ett positivt perspektiv kan man betrakta det som en bra anledning att ta hand om sig själv och sin hälsa. Det finns alltså goda skäl att placera det bland de viktigaste prioriteringarna i vardagen.
Grundtanken bakom en heltäckande rehabilitering
Smärta eller sjukdom kan alltså ses som ett hinder eller, tvärtom, bara som en liten, liten fördröjning. Som en svag upphöjning på vägen där man bör sänka farten något och vara ännu mer uppmärksam än vanligt. Om man låter smärtan lamslå och göra en passiv, rasar personens funktionsförmåga redan inom några veckor. Då kan personen med rätta betrakta sig själv som sjuk även i verkligheten.
Min filosofi när det gäller rehabilitering är följande: Man måste ta hänsyn till funktionsnedsättningen eller sjukdomen, men man måste samtidigt fundera över vad vi kan göra trots funktionsnedsättningen. Det handlar alltså inte om att fokusera på vad funktionsnedsättningen begränsar oss i. Rehabiliteringsprogrammet bör därför byggas upp kring möjligheterna, inte kring begränsningarna.
Det är bra att börja träningen efter en ordentlig uppvärmning (för att upprätthålla den aerobiska kapaciteten) med smärtfria rörelser. Om man till exempel har besvär i knäet kan man träna överkroppen och mittkroppen på ett utvecklande sätt, eller om axeln krånglar kan man träna hela under- och mittkroppen på ett effektivt sätt. Bara det faktum att kroppens inre temperatur och musklerna värms upp och att välbefinnandehormonerna sätts i rörelse lindrar smärtan och gör det möjligt att utföra rehabiliterande övningar under bättre förutsättningar. Den rehabiliterandes motivation att träna ligger på en helt annan nivå när hen i allt högre grad upplever sig själv som en motionär snarare än en person i rehabilitering. Att utveckla prestations- och funktionsförmågan är en helt annan och roligare sysselsättning än att bara återställa hälsan.
En sammanhängande rehabiliteringsväg – en bro från fysioterapeuten till personliga tränaren
Rehabilitering under den akuta fasen och återställandet av funktionsförmågan kräver oftast fysioterapeutisk kompetens. En personlig tränare är däremot en expert på att utveckla funktions- och prestationsförmågan. Det bästa behandlingsresultatet uppnås när fysioterapeuten, efter den akuta rehabiliteringsfasen, hänvisar klienten till en personlig tränare för att fortsätta övergången från rehabiliteringsfasen till träningsfasen. Detsamma gäller tvärtom: Om en motionär drabbas av ett besvär eller en begränsning som hämmar träningen är det klokast att snabbt söka råd hos en fysioterapeut och/eller genomgå rehabilitering.
Din hälsa är det viktigaste för oss!
Våra kunders hälsa, det vill säga deras funktionsförmåga och prestationsförmåga, är det viktigaste för oss. Vi vill erbjuda våra kunder en bättre livskvalitet och möjligheter som ger glädje istället för begränsningar. Vårt samarbete med Fysios möjliggör en sammanhängande rehabiliteringskedja, från fysioterapeuternas rehabiliteringskompetens till våra personliga tränares träningskompetens.
Som nämnts går det inte att undvika smärtor och sjukdomar i all evighet. Hälsa handlar dock inte om avsaknaden av besvär och sjukdomar, utan om funktionsförmåga. För att vårda, upprätthålla och utveckla den vill vi erbjuda dig de bästa förutsättningarna och vår enastående expertis!
Välkommen att bekanta dig med de tjänster som främjar din hälsa och prestationsförmåga på ditt närmaste EasyFit-träningscenter genom ett kostnadsfritt träningspass.