Jag halkade in i gymsvängen våren 2018. Min träningspassion bara växte. Jag ville hela tiden utvecklas och pröva nya saker. Jag märkte hur kroppen förändrades och muskelmassan ökade. Jag var fast. Jag lärde känna min kropp bättre och visste vad som fungerade och vad som inte fungerade. Jag började träna efter ett visst upplägg och när jag nått målen ändrade jag upplägget. Gymprogrammet har ändrat många gånger då musklerna vant sig vid en viss träning och kroppen behövde något nytt. Jag tänjde kroppen till bristningsgränsen. Jag tränade två gånger per dag upp till åtta gånger i veckan. Träningsmoralen satt i ryggmärgen eftersom jag var van vid den från barn då jag utövade konståkning. Jag tränade som en galning och folk fick ibland påminna mig om att sova och äta och att ha lediga dagar. Sakta men säkert började kroppen bli trött. Ryggslutet och knäna blev sjuka och jag kände mig orkeslös. Krafterna räckte inte längre till. Läkaren ordinerade vila som medicin.

Jag var tvungen att stanna upp och lära mig den hårda vägen hur man når resultat och hur man inte gör det. Jag når inte mina mål om jag inte äter ordentligt och sover tillräckligt och har lediga dagar. Kroppen håller inte och resultaten uteblir. Som tur var började kroppen sända signaler om att jag måste ta paus om jag inte ska bränna ut mig totalt.

Nu har jag hittat en balans mellan träning och återhämtning. Jag märker att musklerna mår bra och att jag själv också mår psykiskt bättre.

Jag försöker träna mångsidigt. Jag tränar på EasyFit i Vasa och veckoschemat omfattar kondition, cardio och kroppsvård. Jag deltar i pass som Bodypump, Step och Bodyattack. Varierande träning gör gott och ser till att kroppen och knoppen hålls friska. Att träna benen är en favorit eftersom jag älskar hårda benböj, marklyft och höftlyft. Det bästa efteråt är när man får äta.